Brevet har också varit föremål för uppläsningar av olika slag här nedan återfinns två versioner.

I denna del av podden har vi diskuterat den hur ett äventyr kan starta, eller komma till oss. Där det ofta handlar om att försöka se det vi har framför oss men ändå inte har lyckats att se. Under 2014 till 2016 var jag involverad i ett projekt genom the Ideal spaces working goup där vi rekonstruerade och skapade ett tiotal orealiserade historiska ideala städer. I det arbetet där vi utgick från historiska dokument, ritningar och modeller till att faktiskt genom 3d kunna gå in i dessa miljöer och erfara dem för första gången i en mänsklig skala. Alltså att liksom vara på plats och kunna uppleva dessa oftast utopiska platsers rumslighet. I detta arbete upptäcktes vid flera tillfällen hur våra egna konventioner och bilder av historien letade sig in i hur både vi och andra före oss uttryckte dessa byggnader baserat på att vi sett andra rekonstruktioner. Här handlade det om att istället för att förställa blicken eller att skärpa den, att istället avprogrammeras eller att lära bort saker som blockerade en från att faktiskt se vad som var beskrivet i de historiska dokumenten. Så det handlade här mer om att glömma det man tidigare hade sett för att se det gamla som det var.

Här nedan kan ni se några bilder från både utställning och projektet i stort.

En designrymd är en abstrakt rymd av möjliga eller föreställningsbara designalternativ. Som ett exempel tag en trivial designrymd i två dimensioner vilken utgörs av 100 möjliga rektanglar med bredd respektive höjd mellan 1 och 10 enheter.

En icke-trivial designrymd kan ha ett oändligt antal möjliga eller föreställningsbara dimensioner, storlekar och komplexitet med relationer mellan dimensionerna. En designer behöver därför avgränsa designrymden genom att välja och filtrera efter några dimensioner eller regioner. Implicit definieras då också designrymdens rand, liksom det som inte innefattas i designrymden, den negativa rymden.

Dimensionerna medför olika villkor, spann, tillstånd, alternativ, attribut och egenskaper. Designern traverserar designrymden genom olika operationer som kombinationer av alternativ från rymden, utforskning av alternativ i rymden inom, på, och bortom randen, samt transformation av rymden och dess dimensioner. I exemplet med den triviala designrymden ovan skulle olika rektanglar kunna kombineras till komplexa former, bredare och högre rektanglar skulle kunna utforskas, designrymden skulle kunna transformeras med tillägg av en tredje dimension och kurvor för att möjliggöra kuber, cylindrar, klot eller koner.

Vi överlåter åt läsaren att filosofera över den oändliga komplexiteten hos de designrymder som konstnären, designern, arkitekten med flera har att traversera och transformera, med eller utan hjälp av maskiner. Vi kan i vilket fall konstatera att på så vis ställer designern frågor, genererar parallella möjligheter, utökar sin föreställningsförmåga, utvärderar upptäckta alternativ, och väljer alternativ som givet de oändliga möjligheterna inte är optimala, men tillräckligt bra, mer eller mindre. Frågorna, operationerna liksom villkoren för utvärdering och val utgör i sig designrymder.

Podden och bloggen Designrymder utforskar en designrymd av designrymder utifrån olika dimensioner och perspektiv, bortom randen av det möjliga och föreställningsbara.

Abbott, Edwin A., 1884. Flatland: A Romance of Many Dimensions.

Boden, Margaret A., 2003. The Creative Mind: Myths and Mechanisms.

Goel, Vinod och Pirolli, Peter, 1992. The Structure of Design Problem Spaces.

Lim, Youn-Kyung, Stolterman, Erik, och Tenenberg, Josh, 2008. The Anatomy of Prototypes: Prototypes as Filters, Prototypes as Manifestations of Design Ideas.

Löwgren, Jonas, och Stolterman, Erik, 2007. Thoughtful Interaction Design: A Design Perspective on Information Technology.

Norman, Donald. A., & Verganti, Roberto, 2014. Incremental and radical innovation: Design research versus technology and meaning change.

Den sista fredagen varje månad har vi på Digital Design HKR något vi kallar design fredag. Där någon i vår tvära grupp i valfri form visar fram,fördjupar eller breddar design ämnet från olika perspektiv. Fredagen den 25:e novemebr var vi inbjudna att hålla i detta.

Utifrån idén kring hur erfarenhet och omdömme guidar designarbetet, och hur dessa över år av praktiskt arbete letar sig in i ett sorts nördighet eller konnäsörskap. Där intresset och en djup kunskap för ett eller annat erbjuder en undersökande gljädje genom de val som görs, en sorts kritik i handling. Vi valde därför att ta utgångspunkt i ett område där man faktiskt i handling får se designarbete på hög nivå genomföras, nämligen filmen om restaurangen El Bulli-Cooking in progress.

Vi började med att utifrån Wilem Flusser definition av ordet design få ett bud hur ordet design kan förstås.

Om design from Michael Johansson on Vimeo.

Där efter så gjorde vi en genomgång av vilka stöd vi kan använda när vi i rollen som konstnärer eller designer genom manifest, koncept beskrivningar och recept i olika former kan ge stöd för att nå det förväntat oväntade. Manifesten i urval var det futuristiska manifestet, Sentences on conceptual art, dogme 95, slow food manifesto och avslutningsvis slow mediamanifesto. Vidare till hur vi på olika sätt idag kan använda datoriska stöd för att söka ny kunksap, genom att på olika sätt kunna interagera med enorma datamängder.

Det var sedan med intresse vi såg att det är fler som gör upptäckter i detta område.

Så i veckan publicerades  en artikel kring ett forskningsprojekt i på lunds ekonomi högskola med titeln ”Connoisseurskap, snobberi och engagemang – kultiveringstrendens kolonisering av den vardagliga konsumtionen” Där man vill se på vad som händer när konsument områden blir föremål kunskapande och status. Där de valt att ” göra en analys av nörden, snobben och konnässören beror på att begreppen används synonymt, men egentligen innebär olika sätt att förkovra sig. ”

Vidare skrev Carissa Carter Director of Teaching and Learning på Stanford d.school under titeln ” Let’s stop talking about THE design process, But, before we think about design, let’s talk about cooking” Där hon i åtta delar lyfter fram vad en designstudent bör lära sig idag.

Vi kommer senare i denna podcast serie återvända till matlagning och nörderi och då också diskutera Carissa Carters 8 punkter som ni finner nedan.

Navigate Ambiguity

This is the ability to recognize and stew in the discomfort of not knowing, and then come up with tactics to emerge out of it when needed.

Learn from Others (People and Contexts)

This ability includes the skills of empathizing with different people, testing new ideas with them and observing and noticing in different places and contexts.

Synthesize Information

This is the ability to make sense of information and find insight and opportunity within.

Rapidly Experiment

This ability is about being able to quickly generate ideas, whether written, drawn, or built.

Move Between Concrete and Abstract

This ability contains skills around understanding stakeholders as well as zooming and expanding on product features.

Build and Craft Intentionally

This ability is about thoughtful construction and showing work at the most appropriate level of resolution for the audience and feedback desired.

Communicate Deliberately

This is the ability to form, capture, and communicate stories, ideas, concepts, reflections, and learnings to the appropriate audiences.

Design your Design Work

This meta ability is about recognizing a project as a design problem and then deciding on the people, tools, techniques, and processes to use to tackle it.